Utsläppsvärden
Från reningsverken i Götene och Källby släpps det renade vattnet ut. Det är viktigt att reningsprocesserna fungerar så pass bra att halter av olika potentiella miljöskadliga ämnen håller sig under uppsatta rikt- och gränsvärden. För reningsverket i Götene finns gränsvärden för fosfor, kväve och organiskt material. Det är ämnen som i för stor utsläppsmängd kan orsaka övergödning i sjöar och vattendrag.
Tabell 1. Utsläppsvärden från Götene avloppsreningsverk i medeltal från de senaste fem åren.
| Götene ARV | Medelvärde mg/l |
| Fosfor
gränsvärde 0,5 mg/l |
0,2 |
| BOD*
gränsvärde 15 mg/l |
3,4 |
| Kväve total
riktvärde 15 mg/l |
13,6 |
| Ammoniumkväve
riktvärde 5 mg/l |
5,3 |
Tabell 2. Utsläppsvärden från Källby avloppsreningsverk i medeltal från de senaste fem åren.
| Källby ARV | Medelvärde mg/l |
| Fosfor
gränsvärde 0,5 mg/l |
0,14 |
| BOD*
riktvärde 15 mg/l |
4,6 |
| Kväve total
riktvärde 15 mg/l |
15,2 |
*BOD står för Biological Oxygen Demand och är ett mått på hur mycket organiskt material som finns i vattnet.
Utsläppsvärdena håller sig oftast väl under uppsatta rikt- och gränsvärden. I början av 2024 skedde dock en störning på Götene reningsverk som medförde tillfälligt förhöjda utsläppshalter av kväve och ammoniumkväve, vilket gör att medeltalet 5,3 mg/l för ammoniumkväve de senaste fem åren överstiger riktvärde på 5 mg/l. Utsläppsvärdena för totalkväve från Källby reningsverk ligger de flesta år runt 15 mg/l med undantag för 2021 då det låg på 17 mg/l, vilket gör att medelvärdet 15,2 mg/l överstiger det uppsatta riktvärdet.
Elektricitet
Både dricksvattenproduktion och avloppsrening kräver elektricitet för att driva processerna som sköter bland annat fläktar och pumpar. Det går åt nästan lika mycket energi för att rena 1 m³ avloppsvatten på reningsverk (0,73 kWh) som för att producera 1 m³ dricksvatten (0,86 kWh). Totalt uppgår elförbrukningen för dricksvattenproduktion och avloppsrening under ett dygn till ca 10 MWh. Elektriciteten som GVV köper in och använder är fossilfri, ändå är det viktigt med kontinuerlig översyn och energieffektivisering för att minska både miljöpåverkan och den ekonomiska kostnaden.
Slamåterföring
I reningsverken bildas slam som restprodukt efter att avloppsvattnet renats. Slammet har ett högt innehåll av näringsämnen och återförs därför som gödning på åkermark efter att det lagrats och rötats på anläggningen, för att på det viset sluta ett cirkulärt kretslopp.
Läs mer
Länk till Miljöinformation 2024 kommer när den är klar.